Min chef har åkt på semester, han ska vara borta i en månad och försvann alldeles precis. Ungefär två minuter senare så fick jag superångest och har en väldigt arg och väldigt stor tiger som morrar åt mig nu. För nu är jag ensam, trots alla arbetskamrater så har jag inte honom att luta mig mot ifall det skulle börja blåsa kallt. O jag har redan hittat saker att hänga upp mig på, det finns en risk att det blir en sömnlös månad...

Att jag var så fragil visste jag inte och det skrämmer mig. Att all min trygghet ligger i en person, en variabel som om den försvinner stjälper allt. Inget sätt att bygga ett liv.

Så nu ska jag överleva i min oensamma ensamhet tills nästa år inte är riktigt nytt och hoppas att jag kan sova på nätterna fram till dess.

Min chef tyckte att det räckte att jag var på jobbet, jag behövde inte nödvändigtvis vara vaken ;) Jag tror jag ska testa det snart, tröttheten börjar nå en ny nivå o det är bara onsdag...

Workshop igår var superkul, Edouard var trevlig, duktig och pedagogisk. Vi gjorde lagom svåra saker tyckte jag men med utmaning. Bland annat shoulder mount flip till sittande vilket fungerade riktigt bra, men nu har jag en öm axel :)

Kom hem sent till de fyrbenta som tyckte det var mitt fel att det regnade. Katten tittade bara ut genom den öppna dörren men missen sprang in o ut flera gånger o blev lika förvånad varje gång han kom ut och såg att det regnade. Han är inte särskilt smart, men söt... Tills slut så stannade han ute trots regnet och älsklingen hittade honom ute på parkeringen när han kom hem framåt natten.

Dagen bjuder på jobb, möte, planering och intensivkurs. Och alldeles för lite sömn...