Älsklingen är iväg och träffar en gammal kompis, G, så det är jag och djuren hemma.

Missen kom inte hem förrens klockan sex, så han har varit ute nästan halva dagen. Inte för att han verkar så avskräckt, just nu sitter han och längtar ut igen.

Missen påväg ut imorse, något tvekande. Ser ni smala svansen?

Hemma igen, tyvärr ville han inte stryka åt mig

Katten sover i älsklingens stol.

"Min stol" säger katten, eller snarare snarkar

Jag har ätit Jelly Beans och tittat på serier. Jag hade en tanke på att vara seriös och springa idag, men torsdagar brukar vara min vilodag så jag stannade inne. Dessutom var det kallt.

Imorgon sista polepasset på nybörjarkursen, men innan dess ska jag klara av läkarbesök och psykologbesök.

Läkarbesöket blir nog inte så jobbigt, ska be om nya sov- och ångesttabletter, annars så finns inte så mycket mer att göra. Min sjukskrivning går ut i slutet av december och det finns inget jag kan göra åt det. Men jag är ändå glad att jag har en bra läkare.

Psykologbesöket kan nog bli lite värre, vi ska börja ta itu med lite andra problem som jag har, som självkänsla tex. Den lyser ganska mycket med sin frånvaro.

Vi får se imorgon.

Det går segt idag, jag längtar hem till en kopp choklad med marshmallows. Mmm..

Hade nostalgitripp igår, tittade på gamla bilder. Letade efter bilder från julen i stugan, men det fanns väldigt få. Hittade ännu äldre bilder dock, från 2003 och tidigare. En evighet sen känns det som, men ändå så nära.

Älsklingen är sig lik, lite magrare på den tiden men annars fullt igenkännbar.

Jag är mest förundrad över hur oattraktiv och ful jag ser ut. Min klädstil var hopplös, jag använde knappt smink och håret var risigt. Jag blommade väldigt sent med kläder, smink och sånt.

Visst kan det vara vinkeln som är fel ibland, men jag var inte vackrare förr. Jag blir tydligen bättre med tiden.

Vad älsklingen såg i mig då kan man ju undra. Inte var jag särskilt mycket trevligare då heller.

Sitter på jobbet och fryser så jag skakar, jag förstår inte hur det kan vara så kallt. Eller så är det bara jag, killarna går glatt runt i t-shirt utan problem medan jag har dubbla koftor och halsduk.

Kanske hjälper en kopp te eller två.

Det var vitt och vackert när jag vaknade imorse. Missen och katten ville ut såklart, men katten ändrade sig ganska kvickt när hon upptäckte snön. Missen gjorde några lovar in, men bestämde sig tillslut för att våga sig ut i det vita.

Hoppas att han trivs, älsklingen gick några minuter innan mig så missen blir inte insläppt förrens jag kommer hem i eftermiddag.

Inga planer efter jobbet idag, borde ge mig ut på en löptur men det känns motigt redan nu. Gårdagens träning var jobbigare än den borde och jag var ungefär lika smidig som en pinne när jag skulle stretcha efteråt så motivationen till rörelse sjönk.

Längtar dock till pole imorgon, det är jag aldrig för trött eller omotiverad för.

Längtar till sömn, det har blivit för lite av den varan på sistonde.