Lite bilder på nya missen:

Tränar upp klösmusklerna.

Småbråkar med katten.

Njuter på hög höjd. 

Idag kändes det som höst när jag satt på bussen till träningen. Det regnade och var dimmigt, gräsmattorna var gula och överallt låg löv på marken. Ganska mysigt, jag är mer en höstmänniska än en sommarmänniska, men för alla andras skull hoppas jag att solen och värmen kommer tillbaka snart.

Sprang bra idag, 9,5 km på 58,16. Inte långt kvar till mitt mål: 10 km under 60 min. Det var skön träning, och är glad att jag kom iväg på morgonen. Vaknade kl sju o var tvungen att titta till katterna, visste inte om älsklingen hade kastat ut missen innan han gick och lade sig eller inte. Det hade han inte, men då var jag redan uppe.

Missen anpassar sig bra, han har fått ett halsband och får gå när han vill. Nästan, jag blir orolig då, så ibland får han vackert stanna inne. Just nu har han gömt sig i syrummet någonstans, mina tyger hade tydligen inte tillräckligt med katthår på sig från innan.

Jag har börjat laga mat med, och muffins. Vegan-style. Jag är redan lakto-ovo-vegetarian, och tänkte ta det ett steg till. Jag misstänker att det är mjölken som gör min mage stor på dagarna, alltid värt att kolla om det blir bättre utan. O då kändes det inte så svårt att skippa ägg med. Älsklingen är inte road, men jag lagar min kaninföda själv så han kan inte riktigt klaga... Mina muffins blev precis klara, ska bli frukostmuffins hade jag tänkt...

Nu kanske jag kan få vila eftermiddag en stund...

Det var härligt i paradiset, även om vädret inte var lika strålande som här hemma. Men det var skönt med, jag hade nästan glömt hur det kändes med ett lätt regn mot huden och kyliga sommarkvällar.

Vi såg grisar som fick se dagsljus och gräs för första gången, lyckliga, lyckliga grisar, kossor, får och ett lamm som tror att han är en hund.

Tiger och elefanter höll sig på avstånd, det var bara ibland på kvällarna när jag skulle sova som de kom fram. Jag tror att de åxo tog semestern på dagarna...

Nu är det värre, ångesten har varit hög de senaste dagarna, särskilt när jag ska sova. Onda tankar far runt i mitt huvud, om jobbet, ekonomi, kärlek och livet. Jag försöker dem vara, låta dem fara utan att tränga undan eller låta dem ta över. Vara schackbrädet. Men det är svårt, och jag kan inte somna. Dagarna är enklare, lättare att göra saker och ha ångest än att försöka sova och ha ångest. Nu ska jag snart iväg och träna, förhoppningsvis så håller sig tigern borta en stund just då.

Nya missen har nästan flyttat in hos oss. Han kommer fram så snart altandörren öppnas och dyker ner i kattens matskål. Sedan går han duktigt på lådan och utforskar hela lägenheten. Katten är mycket intresserad och förundrad, en katt i hennes domän? De leker ibland, och jag tror hon uppskattar sällskapet. Jag ska ta honom till veterinären, kolla att allt är bra och knipsa honom. Inga skvätt-katter i mitt hus.

finns det..

  ...grisar...

  ...kossor...

  ...får...

    ...hundar som njuter av ett bad...

  ...fler grisar...

  ...ett lamm som tror han är en hund (eller kanske tror hunden att han är ett lamm)...

  ...fler kor...

  ...och ett smultronställe.

Nu har jag semester, har haft det sen tre ungefär. Härligt, härligt. Älsklingen jobbar sent (förvånad någon?) och jag har lekt hemmafru ett tag. Plockat undan, tvättar, slängt sopor och handlat. Jag tror att han börjar bli lite bortskämd...

Idag fick jag inte mycket gjort på jobbet, kom in lite senare för jag var tvungen att lämna tillbaka bilen till syster som var snäll nog att låna ut den igår för dyket. Dyket var bra, trots att vi inte såg en enda gädda och jag kom med bara en viktficka istället för två. Sånt som händer...

Sedan har jag vinglar runt på decimeterhöga stiletter idag. Köpte dem i vintras på superrea, och har precis börjat gå med dem utomhus. Det går ganska bra faktiskt, de är otroligt sköna och stadiga. Fort går det inte, och jag tänker mycket på att gå snyggt. Det finns så många som tror att de kan gå i höga klackar, men egentligen inte kan. En sådan vill inte jag bli, men nu i början ser det nog allt annat än perfekt ut.

Jobbat blev det inte mycket, ångesten från papperssorteringen satt kvar, men jag tittade på lite saker och provade ett nytt program. Åkte vi tre, till gymmet för lite löpning och stretch. Det gick bra.

Imorrn åker jag och syster till paradiset, min mosters gård i Dalarna. Vi ska ha med oss alla fem hundar, men vi får låna mammas bil som har AC. Det är både vi och vovvar glada över.

Det kommer inte att finnas så mycket internet där uppe, så det kommer bli tyst från mig den närmsta veckan. Jag hoppas att ångesten tar semester på annat håll, men jag brukar känna mig bättre när jag är där. Bland kossor, grisar, får, fjäderfän, hästar, hundar och katter. Längtar..

Jag försöker städa skrivbordet, min plan för dagen. Det innebär att jag måste titta på och flytta på alla papper från de två senaste projekten, de som satte mig i den här situationen till att börja med. Det går inte så bra, och det gör mig så arg! Det är bara några papper, varför ska jag få panik av att bara lägga dem i en fin hög och flytta dem till bokhyllan? Att sortera, slänga och sätta in i pärm är inte att tänka på, då skulle jag garanterat förvandlas till ett darrande löv på golvet.

Varför måste det vara så svårt? Alla andra kan ju...

Jag är trött, alldeles för trött. Det var nära att jag inte kom till jobbet imorse, jag ställde fram klockan en timme när den ringde och hade funderingar på att stänga av den helt. Men jag kom iväg, och jag är så trött att jag skulle kunna lägga mig under skrivbordet och somna. Jag vet inte varför, jag somnade inte allt för sent igår, runt halv ett. Och sov till kvart i åtta. Men det känns i kroppen som att jag bara sovit tre-fyra timmar, och det är jobbigt. Alldeles för jobbigt...

Igår var det träning, löpning och Body Pump. Det gick ganska bra, men var lite svagare än vanligt på Pumpen. Imorrn blir det löpning igen, idag är det dyk som gäller. Det kommer att bli jobbigt eftersom jag är så trött, men kul, massor med kul.

Tigern har hållit sig på avstånd ett litet slag nu, men den finns alltid i närheten. Jag försöker acceptera och ha villighet, men ibland går det inte. Ibland vill jag bara att någon ska skjuta den så att jag blir av med all denna ångest en gång för alla. Fast det kommer ju aldrig att hända, det är en kronisk sjukdom det här...

Dagen blev bättre igår, trots att det inte kändes så. Hade sista gruppen, det var skönt och sorgligt på samma gång. Jag gav min mail till en av tjejerna, vi ska försöka hålla kontakt på Facebook, men än har jag inte fått någon vänförfrågan. Den negativa och föraktande sidan av mig tror självklart att det är för att jag är en hemsk och otrevlig människa, medan den lite mer rationella tänker att det inte hunnits med än. Jag hoppas att den senaste vinner (vilket iofs inte hindrar mig från att uppdatera fem gånger i minuten).

Träning igår med, löpning. Trots att jag var jättetrött och fick ångest under gruppen, så jag är stolt över mig för det. Kom hem o diskade med, innan jag ramlade ihop i soffan. Det var varmt, för katten kan aldrig bestämma sig för om hon vill vara inne eller ute så det går inte att ha altandörren helt öppen. Kattkräk :P

Imorse fick älsklingen blodsockerfall med som jag fick ta hand om, så jag orkade inte riktigt upp till jobbet i tid. Kom vid elva, men som vanligt har jag inte fått något gjort. Jag tycker det är bra att jag är här, men jag borde göra något vettigt med. Just nu har jag bara ont i huvudet trots att jag dricker som en galning. Det resulterar enbart i tusen toalettbesök än så länge, men jag hoppas det blir bättre snart...