Direktlänk till inlägg 9 december 2010
Jag är nog som de flesta, jag tror inte på gud men på "något". Vad detta "något" är eller gör har jag ingen aning om, men det känns tryggare än att inte tro på något alls.
Jag tror på en himmel, dock. Jag vet att alla vovvar är där uppe och leker och väntar och tittar ner. Jag vet att morfar och farfar håller ett vakande öga på oss och håller sina händer över oss så att inget händer.
Jag bara vet.
Om de befinner sig uppe eller nere eller överallt på en gång vet jag inte, och det spelar ingen roll. Jag tycker bara att det känns bäst att säga att de är där uppe.
Boken "The Lovely Bones" av Alice Sebold (inte filmen!) beskriver väldigt väl hur jag ser på efterlivet, om har ni inte läst den så gör det. Den är underbar.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |||||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | |||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | |||
27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||||
|