Hur kom jag hit, med elefanter o tigrar o sjukskrivning? Det finns såklart inget enkelt svar, ingen enda sak som går att skylla på.

Mitt jobb är stressigt, med snäva tidsramar och ofta ska sakerna helst vara gjorda igår. Telefonen ringer, mailen kommer in, och vissa veckor går man hem på fredagen utan att ha hunnit gjort något av de saker man tänkt göra under veckan. Det är även stora krav på att allt är korrekt, i min bransch kan misstag få fatala konsekvenser. Men jag har alltid tyckt om mitt jobb och stressen har inte varit något jätteproblem, jag har kunnat slappna av på helgerna och njuta av att klara saker som jag inte klarat innan.

Vändningen kom i höstas. Först hade jag jobbat i över ett år med ett struligt projekt som aldrig ville ta slut och med ändlösa ändringar och förseningar. Efter semestern så skulle jag fasa ut det projektet, det skulle vara klart men det var det såklart inte, och börja med ett nytt projekt med ännu mer strul, ändringar och tidsplaner som aldrig haft en chans att hålla. Min handledare på båda projekten är dessutom över pensionsåldern och borde ha lämnat sin plats på företaget för åldern börjar ta ut sin rätt. Det är svårt att jobba under någon som en dag säger en sak och en vecka senare förnekar detta eftersom han har glömt det. Bara för att nämna några saker.

Så jag började jobba mer och stressa mer. Tidiga morgnar o sena eftermiddagar. Jag har aldrig haft problem att somna på kvällen, men jag började vakna på nätterna och fundera över problem. Jag blev övertygad om att jag hade gjort fel och allt skulle gå sönder och alla skulle dö och var tvungen att räkna och räkna om saker, kolla upp sådant som redan var byggt och klar för länge sedan. Paniken som kom när jag var säker på att det var fel var hemsk, känslan av lättnad när jag än en gång räknat om var underbar. Tyvärr så vill tigern bara ha mer o mer när man väl börjat mata den så tillslut så gjorde jag knappt annat än räknade och kollade gamla saker när jag borde ägnat mig åt nya saker, och trots att jag räknade och kollade o dubbelkollade så blev tigern bara hungrigare och hungrigare och ångesten värre och värre. Jag sov mindre o mindre, åt mindre o mindre, orkade inte ägna mig åt mina fritidsintressen och fick otroligt dåligt samvete om jag inte var på jobbet.

Vändningen kom en tisdag några veckor innan jul. Jag gick hem med tusen hoppande elefanter i magen och en utsvulten sabeltandad tiger runt fötterna och bröt ihop i älsklingens armar.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Livet är rätt så stressat för tillfället med jobb, pole-SM-arrangering, skola och allt annat som ska hinnas med. Men jag tar en dag i taget och hoppas på det bästa.     Idag blir det iaf pole efter jobbet, längtar redan.  ...

Nu så är jag nästan helt frisk, jag känner mig mkt piggare och gladare än jag gjorde förra veckan. Så dags att sätta igång med hårdträning igen!   I söndags så var jag på workshop med Henrikka Roo och lärde mig massor med nya, roliga trick som ja...

Igår var en lång, men väldigt rolig dag. Jag hade en photoshoot med Nina Reed och det var så kul! Utmanande, men kul. Jag ser fram emot att få fina bilder framöver, jag vet att jag inte kommer att bli besviken för hon postade den här förhandsbilden p...

Jag har inte blivit helt frisk ännu, inget ont i halsen eller feber, men hängig och orkeslös, så det har inte blivit mkt träning den här veckan. Har tagit mig till yogan två gånger, men utöver min klass i måndags så har det inte blivit ngn pole för m...